GODSINDRAGN I N'GEN FORTGAR I MAN AF VAKANSER. 159
Saclana arrendevilkor tili omkring 10 / afgift af behällningen
eller ännu billigare, künde i längden icke bära sig inför en för-
ändrad uppfattning af det kyrkliga embetets behof. Och att den smä-
ningom skeende nedsättningen i kleri vilkor ledde just tili indragning
af inkomstkällan, det hade heit naturligt sin grund deri, att Gustafs
skarpa blick snart sag, hvilken forman künde dragas af en utvidgad
förfoganderatt öfver sjelfva godsen.
Andtligen mä noga märkas, att reduktionens genomförande i
begynnelsen ganska mycket har hejdats af ett tillbörligt afseende pä
förvärfvade personliga rättigheter, hvilka Gustaf, sävida ej politisk
uppstudsighet eller motständ mot den nya läran visades, icke sä
litet har aktat. Men detta hinder föll naturligtvis bit för bit
med den fortgäende personalförändringen inom klerus, och det stod
slutligen qvar endast som en svag skranka, hvilken med ett mycket
lindrigt tväng künde undanrödjas.
Sädant är temligen ögonskenligt förhällandet först med biskops-
inkomsternas reduktion och förändringen i dessa stordignitärersekonomi-
ska ställning. Under ären 1527—33 blef af biskopsborden i allmänhet
endast sä mycket under konungens omedelbara förvaltning förlagdt,
som medföljde de indragna biskopsslotten. Men i Upsala och Lin
köpings-) stift blef indragningen med ens nära fullständig; erkebisko-
liga inkomst tror mig hafva ungefälligen angifvit hvad de hade i behällning
utöfver förvaltningskostnaderna.
För Strengnäs och Linköpings kapitel har jag vidare vid beräkningen af
den mot taxan svarande räntan afdragit de prebenden, om hvilka jag vet, att
de vid äret 1533 varit tili lekmän förlänta: i Link. kap. S:t Nicolai och
S:t Katrinae prr. och i Strengn. kap. Decanatus, Frölunda och Annae. Det
kan vara ovisst, om ej äfven dessa deltogo i taxans betalande; sä svnes det
ätminstone hafva varit fallet i Upsala kap. 1540 (se Summ. Reg. öfver Ups.
st. 1540), men för all säkerhets skull har jag fränräknat dem.
Biskoparnes tiondeinkomst har jag beräknat efter den 1559 ärs krono-
tiondelängd, hvarom jag señare skall tala, sä att jag af stiftets tionde aftagit
en tredjedelkanikernas tionde ater sä att jag för Linköpings kapitel be
räknat tva niondelar af den indragna tionden, för Vesteräs och Skara en
sjettedel och för Strengnäs en tredjedel. Se härom bihanget om pre-
bendenas andel i tionden.
2 ) I Linköpings stift behöll Mr Jöns electns af biskopsbordet allenast tionden
och biskopsgärden med nägra fä tillydande hemmaii. Det öfriga af det for-
dom betydliga biskopsbordet (se här'ofvan s. 155 n. 8 och Reg. Lincop.) v¿ r>
säsom redan s. 155 n. 8 är antydt, tili kronan indraget. Tionden och bi-
skopsgärder (jemte domprosteriet) behöll Mr Jöns säsom biskop ända tili
sin afgäng 1543, da alltsammans kom under kronan. I Upsala stift upp-
bars tionden, säsom ofvan är visadt, för kronans räkning troligtvis ända
frän Joh. Magni flykt, och biskopsbordets bemman lägo under kunglige fog-
dar. När erkebiskop Lars blifvit installerad, fick han visserligen 1533 (Reg.
E. f. 267 v.) »behälla detta ärs uppbörd och deraf gifva 7 läster körn och
3 läster rag detta är», hvarmed äfven ban var ställd under ett slags taxe-
vilkor; men detta mätte snart, troligen nästa är, hafva upphört. Señare s. ä.
