SELMA LAGERLÖF 
279 
barn , för hvilka det aldrig tryter klingande ord , bilder och nobla ätbörder . Allt detta , som är mot - satt nordens tafatta och famlande tunga , nordens tröga och senfärdiga hand , är det som Selma löf förälskat sig i . Hon är värmländska , och värm - landsdiktarna hafva fâtt som apanage af sin hem - bygd fabuleringssinnet , berättelselusten , ordfarten och det pâ botten öppna och muntra sinnet . 
Det fanns Ursprungligen hos bâde Tegnér och Fröding , och när den värmländska skalden som Geijer är en grubblare med svârmodet medfödt , hyser han dock i djupet af sitt hjärta en obesvarad böjelse för ljuset och öfverdädet . »Sorg är synd , och tillvarons innersta är salighet» , har Geijer skrifvit . Detta erinrar man sig , när man läser Selma Lagerlöf . 
Öfver Diamantes himmel gâ ocksâ de dystra stunderna blott som hvita sommarmoln , men den är den klaraste och djupaste blâ . Katolskt lifs - varmt , katolskt människoömt och skönhetsfylldt har Selma Lagerlöf âtergifvit det sydländska lifvet , med nordbons idealisering af en värld , hvilkens brister hon icke ser eller vili se , tjusad af den stämning af mystèr och saga , som än lefver bland vinkullarna och cypresserna . 
Stil och berättelseton äro ocksâ lyckligt hop - stämda med ämnet . Säkert är Selma Lagerlöf ännu alltför ordrik och pratsam , men denna aldrig stan - nande svada med sin ström af liknelser , utrop och frâgor , verkar ocksâ den sydländsk . Det är , som hörde man en italiensk kvinna berätta dessa sägner och legender . Författarinnans barnfantasi lânar henne nästan alltid de rätta färgerna , purpur , guld