- 18 - 
I slutet av 1918 kom hans artikelserie " Revolution och kultur11 i Stormklockan , 1919 anmälde han Narkomprosministern och den tidige proletkul'tideologen Lunatjarskijs " Arbetarklassens kulturuppgifter " i den vänstersocialistiskt inriktade tidskriften Zimmerwald och gav ut broschyren i serien Rod kultur 1920 . Detta âr gav han ocksâ i samma serie ut sin skrift " Borgarkulturens undergâng " , vilken hade publi - cerats i följetongsform i Stormklockan vid ârsskiftet 1919—1920 . 
Ture Nerman var det kommunistiska partiets främste kraf " ? â det bildnings - och kulturpolitiska omrâdet . Hans idéer togs upp och fördes fram av partiideologer som Allan Wallenius , Arvid Vretling , Karl Kilbom och Nils Flyg . Proletkul'tidéerna fick fäste ocksâ i partiets och ungdomsförbundets stadgar . I SKP : s verksamhetsberättelse för 1923 ingick ett program för studieverksamheten kallat " Det munistiska bildningsarbetet " : 
" Kommunistiska partiet som ledare av arbetarklassens revolutionära kamp pâ det eJConomiskt - politiska omrâdet gâr ocksâ i spetsen för en systematisk proletärt - revolutionär kulturkamp . Det proletära 
kulturarbetet , som helt lyder under partiets centralledning " ótíh 
20 
helt tjänar den revolutionära arbetarklassens intresse ( ) " • . 
Jonas Âkerstedt , som ägnat frâgan om proletkul'ts inflytande i 
svensk bildningspolitik ett visst utrymme i " Den litterate arbe - 
taren " ( J967 ) , slâr fast att SKP : s tryck efter 1923 inte 
tyder pâ nâgon förändring i synen pâ bildningsarbetet och att full 
21 
överensstämmelse häri râdde med ungdomsförbundet . 
Den bildningspolitiska synen görs här synonym med den tiska uppfattningen . Ordet " kultur " användes sallan i den tiska pressen och när det användes var det ofta med moraliska för - tecken - det var inte god möteskultur att uppträda berusad pâ en politisk sammankomst etc . I stället fâr man söka uttrycken för en proletkul1tinriktad kulturpolitik i t . ex . artiklar som uppmanar ungdomsklubbarna att politisera nöjeslivet , som i Arthur Magnusso»s artikel " Kommunistiskt nöjesliv " i Stormklockan 24 September 1927 . 
" Vâr rörelse börjar bli alltmera klart och helgjutet kommunistisk . Pöljaktligen bör vâra nöjesprogram ocksâ kunna bli rent ka . ( ) Vâra nöjesprestationer ska vara sâ kollektiva som möjligt , 
brackan vili ha sina sâ lite kollektiva som möjligt . Borgarna kan inte roa sig själva , de mâste underhâllas av köpta , betalda lakejer 
och narrar . ( ) Det âr det kollektiva kommunistiska ansvaret - som 
brackorna alltid saknar — vi mâste ha med bâde när det gäller