ÔFVERBEFÂLET I TYSKLAND . 
141 
och för sin del hellre vara en enskild person med oinskränkt herravälde öfver sina handlingar an en förmäld drottning . 
Steg för steg beredde Christina sin älskare denna ersättning . Det första var förläningen af Eskilstuna och Räfsnäs , det andra öfverbefälet öfver hären i Tyskland , det tredje valet till tronföljare . Ändtligen , efter en lang tic ! af qvalfull ovisshet , bröt Carl Gustaf sin tystnad i Augusti 1647 och begärde en bestämd förklaring . Denna begäran ledde tili den första brytningen mellan honom och Christina , och ehuru denna , vid upprepade försök att erhâlla ett svar , sedermera förnyades , blef dock , efter den tiden , förhällandet i det väsendtliga sig likt . 
I Januari manad 1648 utnämndes hertigen tili generalissimus öfver de svenska arméerna i Tysk - land , med en instruktion , i hvilken han sjelf säg kalian tili de största obehag för sig * ) . Med en frätande oro i hjertat reste Carl Gustaf att emot - taga detta i yttre afseende sä lysande befäl och landsteg pâ ön Rüden , i spetsen för den största förstärkning som sedan Gustaf Adolfs död gâtt ver tili Tyskland , den 17 Juli 1648 , nâgra fa dagar innan Königsmark öfverraskade och intog den lilla sidan af Prag . Carl Gustaf tog sin marsch öfver Wittstock tili Havelberg och sedermera uppför Elben tili Prag , der han hoppades samla 13 , 000 man för att eröfra Staden eller , om det ej lyckades , gâ vidare 
1 ) »Dessa saker äro mycket betänkliga : rain lust är icke att smiekra tnig med en torn ärelystnad , sâ att jag skall pâ allt satt söka göra mig snart af med mitt uppdrag , hvilket för mig är füllt af faror . » Den 3 Juli 1648 .