- 88 - 
Av de här 78 orterna nämner Stormklockan 52 . 12 av de 20 orterna i Norrbotten finns upptagna i Stormklockan . Om man extrapolerar det förhällandet tili landet i dess helhet skulle det ha funnits lagt ett hundratal gtällen i Syerige med blâblustrupp , 
Antalet orter med blâblustrupp är inte riktigt lika med antalet bláblustrupper . I Göteborg och Stockholm ^ fanns 
fiera bláblustrupper som arbetade parallellt . Och efter partispräng - ningen 1929 är det ju troligt att det pá sina hall künde finnas en kilbomsk och en sillénsk blâblustrupp . Men det här är svârt att komma ât och därför är det säkrast att relatera Statistiken till antalet orter . 
Det slâr en när man ser pá förteckningen att de smá orterna dominerar Det visar sig att dessa platser ofta hade en stor dominerande industri t . ex . ságverk , massafabrik , glasbruk , gruvdrift , malmhantering etc . 
Platser som dessa präglades ofta av att de politiska organisa - tionerna fick en vidsträckt social betydelse . Dans , föredrag , möten och utflykter organiserades av den lokala partiorganisationen . Det gäller inte minst de manga sägverkssamhällena längs norrlands - kusten . Som ett slâende exempel ska vi här ta upp Bätskärsnäs ( Baskeri pá finska ) nära Kalix i Norrbotten . Âke Daun har som etnolog skildrat orten i " Upp till kamp i Bätskärsnäs " ( 1969 ) . 
8 . 4 . Blá Blusen i Bätskärsnäs . 
Sâgverket i Bätskärsnäs startades 1871 och lades ned 1968 efter 
17 e 
ett beslut 1965 . ° Det var nästan den enda försörjningskällan för Bätskärsnäs , säväl kring 1930 som 1968 . Nedläggningen drabbade hârt , inte minst eftersom sâgverkel^i . sá hög grad bestämde det sociala livet . 
" Det röda Norrbotten " heter det ibland och Bätskärsnäs tillhörde de rodaste platserna . Under tjugo - och trettiotalet röstade lika manga kommunistiskt som socialdemokratiskt , eller rent av fier . 
Bara nágon röst tillföll ett boraerligt parti . Bätskärsnäs 
fick smeknamnet " Lilla Sovjet " 
Föreningslivet var livligt och viktigast var den politiska verk - samheten . Man hade tvâ arbetarkommuner , tvâ kvinnoklubbar och tvâ ungdomsklubbar ( socialdemokratiska respektive kommunistiska ) . Dessu - tom hade man Folkets Hus - förening , lokal ABF - avdelning , nykterhets - loge och en fritids - och en amatörfiskarförening . Det var kommunis - 
17 0 
terna som dominerade föreningslivet . 
Den politiskt betingade uppdelningen av verksamheter gällde även nöjeslivet . Sálunda hade kommunisterna sin ârliga nyársrevy frân 1929 , orkestern Formanovsky och Blá Blusen , medan socialdemokra -