- 89 - 
cerna hade motsvarigheter som sáng - och musikgruppen " Kläm i och sjung " . ^7^ När socialdemokraterna ordnade dans kom inte kommunis - terna och tvärtora . I Folkets Hus satt de bägge lägren pâ var sin sida . Politiseringen âskâdliggôrs av ungkonuministernas " blâblus - gängs " vana att bära blakläder ocksa tili dans . 
Kommunisternas dominans försvann mot trettiotalets slut och vidare under fyrtiotalet . Förklaringarna är mânga . De lokalpolitiska mot - sättningarna künde förskjutas t . ex . genom centrala beslut mot kommu - nistisk aktivitet i fackföreningarna , genom tendensen att ge lângt - ifrân belägna nödhjälpsarbeten ( " AK - jobb " ) tili kommunister och mer närbelägna tili socialde^okrater samt genom placeringen av främst aktiva kommunister pâ arbetslägret Storsien . 
Föreningslivet i Bätskärsnäs var ändä mycket livlig ända fram tili det avgörande âret 1961 , dà det blev möjligt att se bâde finsk och svensk TV i Batskärsnäs . I ett slag omintetgjordes föreningslivet . 
Folkets Hus - biografen tappade sin publik , ishockeyklubben , brottar - klubben och schackklubben künde inte hallas igâng , ABF : s föreläsnings - verksamhet upphörde och antalet studiecirklar minimerades . Ake Daun citerar en man bofast sedan tjugo ar i Batskärsnäs ; 
" Jaq har inget Umgänge alls i Bätskärsnäs . Men före TV : ns tid var det fantastiskt livligt här . Folk kom och gick hos varandra , och det var folk ute pâ vägarna jämt . Men det âret TV : n kom blev det liksom dött , inte en människa ute , som helt avfolkat , och gick man tili nâgon var det bara att sätta sig ner ute och vara tyst och säga - hej dà' när det var slut . " 
Begreppet proletär offentlighet har vi tidigare tagit upp när vi velat beskriva hur en kämpande arbetarrörelse utifrân specifika proletära erfarenheter rör sig mot klassmedvetande och klasskamp i olika organiserade former . Vi har ocksâ sagt att i ett samhälle med borgerlig hegemoni förverkligas inte denna proletära offentlighet füllt ut - i stället stannar det vid ansatser . Deras karaktär av ansats innebär att de stâr i ett motsättningsfyllt förhällande mellan den borgerliga offentligheten och den ( eftersträvade ) proletära offentlig - heten . 
I ett samhälle som Bätskärsnäs bestämdes konsumtion , föreningsliv , kulturaktiviteter , arkitektur , etc . av beroendet av sâgverksindustrin och den därmed sammanhängande klasstrukturen . Den borgerliga heten slâr inte igenom pâ samma sätt som i de storstäder och i rativa centra . I stället kan utvecklade proletära offentlighetsformer Uppstâ . Det gäller ju ocksâ scenkonstens omrâde : vi nämnde Baskerirevyn , Formanovsky och Blâ Bjusen .