- 121 - 
stár i motsättning till den dramatiska formen , som i princip inte erkänner en verklighet utanför dramat . Den dramatiska formen upprätthälls ändä , inte minst för att refejmserna fiktiviseras : i introduktionen talas inte om Sundsvall , utan om en kuststad i mellersta Norrland . Arthur Engbergs namn nämns inte , det far räcka med " den socialdemokratiske redaktörn " , Einar hörde sángen i " Norrbottens residensstad " , men han säger inte att det är Luleá . När man läser ur den socialdemokratiska Sundsvallstidningen ger man dess namn en fiktiv anstrykning . Den enda verkliga hänvisningen tili nâgot utanför dramat är nog till Amaltheadádet 1908 . Att det var just det man künde hänvisa tili utan att spräcka den dramtiska formen är inte sä konstigt . Under de tjugo âren som gâtt sedan 1908 hade ord som " amaltheamän " blivit allmängods med en innebörd bortom händelsen 1300 . 
Motsättningarna mellan form och innehâll är alltsá mycket kompli - cerade . Bäst och intressantast visar de sig kanske i pjäsens bodel - ning mellan hemmet och politiken . 
Den här bodelningen mellan det privata och det offentliga är ju nâgot som kännetecknar det borgerliga samhället , där kärnfamiljen blev känslornas och sexualitetens institution medan det samhälle - liga livet fördes i föreningen , kyrkan , partiet och pâ arbetet . 
I det agrara samhället stod familjen för bade Produktionen och re - Produktionen , dvs . sörjde ocksâ för de nödvändigaste förutsätt - ningarna för Produktionen , som vila , mat och barnuppfostran . I det borgerliga samhället flyttades Produktionen utanför hemmet och miljen blev enbart reproduktionens institution . 
I det borgerliga dramat gör sig den här bodelningen gällande . Det kopplar bort arbete och Produktion och ägnar sig enbart ât intimsfären , familjen . I det borgerliga dramat rader en fundamental motsättning mellan hemmet och politiken sáledes . Vi ska se hur detta 9Ör sig gällande i " Mot ljuset " , vars tema är politiskt men som väljer dramats form . 
Redan scenbilden med Edits och Einars kammare tycks spaltad i tvá delar . För det första rummet som helhet i förhallande tili Staden utanför , vilken syns genom ett dubbelfönster . För det andra rummet självt . 
Leninporträttet knyts genom Einars politiska lidelse i första hand till honom , liksom lutan ( som han spelar pâ i pjäsen ) och böckerna ( vilka han läser högt ur ) . Dörren tili köket far Edit gâ ut och in Senom . Den visar pá hennes kompetensomrâde , liksom de hemvävda tras - ^attorna och trádgardinerna . De señare hänger för fönstret och