- 125 - 
ändä i intimsfären . Knuts brott med sina socialdemokratiska ledare kan inte gestaltas med att han gär in i SKP eller att han börjar agitera fackligt utanför de socialdemokratiska ramarna . I pjäsen fár han i stallet fatta sin vän Knuts hand . 
Det politiska alternativet , den kollektiva politiska manifesta - tionen som dèmonstrationen utgör , finns heia tiden utanför . För att lösa bristen pâ en politisk handlingsväg i hemmet slutar pjäsen med att Internationalen sjungs utanför scenen . 
Det var vanligt att pjäser av agitatoriskt snitt avslutades med unison sang av Internationalen . När publiken och skâdespelarna i " Mot ljuset " tillsammans sjöng Internationalen förflyttade de sig i realiteten inte bara utanför scenen , hemmets värld , utan ocksâ utanför själva pjäsen , eftersom den bestäms av hemmet som sceniskt rum . " Mot ljuset 11 avslutas alltsâ med en dorn över sin egen form . 
13 . 2 " Stormklockan " 
>»■ " " 
" Stormklockan " publicerades i nr 10 av Klubbisten 1928 utan namnet pâ författaren . Bara dessa knapphändiga upplysningar säger ttycket om det sammanhang pjäsen ingick i . 
Klubbisten var SKU : s funktionärstidning . Där trycktes material och gavs direktiv tili de kommunistiska ungdomsklubbarnas verksamhet . " Stormklockan " angavs i Klubbisten vara " en pjäs för festerna pâ Stormklockans dag " , dvs . den 9 december . 1928 fyllde tidningen tjugo ár . Klubbrapporterna efter jubiléet i Stormklockan visar att pjäsen spelats . Den 9 december uppfördes tablân i Vrena i Södermanland av Nävekvarnsamatörerna . Den 15 december spelades 
den i Glimâkra och den 21 december i Boras ; . , ocksâ här av1 
^lubbamatörer . ^48 
Det partisammanhang som vi satte in " Mot ljuset " i har här helt slagit igenom . Pjäsen är skriven direkt för och om ungdomsförbundets Organ , den är tryckt i SKU : s funktionärstidning och uppförs av Ungdomsklubbarnas amatörlag vid Stormklockans 20 - ârsjubileum . 
" Mot ljuset " var inte sä knuten tili partioffentligheten . Tvärtom säg vi hur den dramatiska formen där stod i motsättning tili det i pjäsen som knöt den till ett politiskt och socialt sammanhang . Den anpassade sig mera än " Stormklockan " tili den teatrala institutionens regelsystem och det är följdenligt att författarnamnet i " Mot ljuset " framhävs medan det saknas i " Stormklockan " , där partisammanhanget slâr ut författaridentiteten .