- 135 - 
I'Virk I ar 1 rigori ¡ir nog - it t . Hl'i lì 1 u«on ingick i cht sammanhançj tir un boat / Irrido« ¡w 'i' - komm un 1 « 11 «ka organisâtLonorna , i en kommuniatisk partioffentlighet som var skild frán den social - demokratiska partioffentiigheten . 
Följdenligt nämner inte den kommunistiska pressen amatörverk - samheten inom SSU . Ett undantag är " de sjungande gesällerna " , det socialdemokratiska ungdomsförbundets turnerande trubadurer 1928 . Stormklockan ironiserar över dem och Frihet svarar med sarkasmer mot kommunisternas revyverksamhet i Stockholm . TVi ska skildra mötet i slutet av nästa avsnitt . 
15 . 2 De sjungande gesällerna . 
" De sjungande gesällerna " finns utförligt dokumenterade i Frihet 1928 . De bildades pá initativ av Bror Ejve i januari 1928 . De bestod som mest av fyra lag , vart och ett bestâende av tre unga socialdemokrater , vilka turnerade runt Sverige . Syftet var att inspirera ungdomsklubbarna tili att använda unison sáng i högre grad vid möten och fester . - - I synnerhet gällde det för " gesällerna " att popularisera Bror Ejves utgáva av " Tidens sáng - bok " ( 1928 ) . Sannolikt skulle man ocksá genom sin verksamhet verka agiterande inför riksdagsvalet hosten 1928 . Frihet nämner i nr 11 1928 att sângarlagen " nu efter valet âter knutit an till sin ursprungliga uppgift " , dvs . att sprida den unisona sängen . 
Gesällmotivet gällde mer ä benämningen . De var klädda i äppel - knyckarbyxor , höga snörkängor , keps eller pälsmössa med SSU - ■närket framtill . Bror Ejve kallades följaktligen " mäster " när han delade ut " gesällbreven " tili de tolv unga socialdemokrater som avlade " gesällprov " . Ett sâdant " gesällbrev " finns átergivet i Frihet nr 6 1928 . Det är hallet i âlderdomlig stil med gammal stavning och gammalt ordval . 
" Gesällernas " kostymering och gesälliden över huvud taget för tankarna tili de liberala fackföreningarnas tid , när hantverkare °ch inte arbetare dominerade den begynnande arbetarrörelsen . Dess - . utom anknyter de tili de historiskt övervunna skrâbildningarna med i^ster och gesäll i förbund inom sitt yrke , dvs . tili en arbetar - °rganisering utan klassperspektiv . 
Gesällmotivet star i bjärt kontrast tili kommunisternas blâ blusar . C'en - blâ blusen var den internationella Symbolen för proletariatet . 
röda slipsarna och halsdukarna anknöt tili komsomolernas tive pionjärernas kostymering i Sovjetunionen . Den bla blusen med dess tillbehör signalerade alltsâ ett klassintresse och en politisk