- 139 - 
Gesällerna uppträdde i radio och när Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet recenserade uppträdandet i välvilliga ordalag , särskilt 
första tidningen , künde Frihet ( nr 5 1928 ) citera tidningarna s°m om de givit gesällernas samhällets välsignelse . 
Uppenbarligen gällde det för gesällerna och för SSU att uppgâ i ^en borgerliga kulturoffentligheten och samtidigt frigöra sig frân P^rtistämpeln och bakgrunden i den proletärt baserade klubbverksam - heten . Framhävandet av sângens betydelse i sig , ambitionen att Gammas av den borgerliga kritikerinstansen , professionaliseringen , 
klassöverskridande uniformen och repertoaren - allt stàr i bjärt Kontrast tili Blá Blusen som vi mött den . 
^esällernas popularitet och partirepresenterande funktion gjorde ^6t viktigt för kommunisterna att angripa dem inför valet 1928 . " Social - ^emokraternas vaggvisesângare " kallades de pâ Hjalmar Petterssons 
OC O 
teckning i Stormklockan . ' Teckningen visar gesällerna sjungande 
" TT 
ur svenska hjärtans djup " inför en gles och âldrad publik . Sângarnas ^imik drar ât melodramen och längs väggarna stâr feta pampar . Pâ väggen länger en tavla som visar en skönsjungande kvinna . Allt detta anklagar ^rstás gesällerna för att uppgâ i en stagnerad borgerlig kulturoffent - llghet . Bildtexten lyder : " I en tid dà klasskampen skärpes för varje 
söker detta förbund fâ ungdomen att glömma den hârda klassverklig - ^6ten genom att sjunga diverse oskyldiga söndagsskolsänger och sociala Va9gvisor " . 
* en vidstâende artikel riktade Stormklockan in sig pâ den borgerliga 
Hessens anammande av gesällerna . Det skulle tyda pâ att inte bara 
^sälierna utan ocksâ SSU var politiskt oskadliggjort . 
1 Frihet nr 5 1928 gick SSU tili motangrepp . Att gesällerna hade en 
^litisk giltighet visade t , ex . deras uppträdande inför lockoutade 
^betare• " Att den socialdemokratiska ungdomen inte sjunger om världs - 
teVoiutionen är ju dock klart " , förklarade man i Frihet och beskyllde k 
0rnmunisterna för " girig avundsjuka " . Den skulle framgâ vid en " jäm - 
f . . 
°relse mellan denna sângpropaganda och den revy - och filmverksamhet , s°m utövas av bolsjevikerna . Detta smaklösa larv kan sannerligen inte S^pa vare sig entusiasm eller kampanda " . 
i ) ®t som âsyftas är förstäs Föreningen Arbetarkulturs visningar av 
^Vsk film och revyverksamhet . Just vid denna tid var " Hoppla , va' dorn 
^•ever " aktuell . Den kommenterades med text och en teckning av Ivar § . 
Arkenberg i Frihet nr 4 1928 . " Revyn framfördes av den underliga °lsjeviksammanslutningen 1Arbetarkultur' och skulle väl vara nâgon S " ^gs exponent för denna kultur , för vilken vi dock härmed högakt -