- 144 - 
Nt'ir C . örsta M Borqui . in i sin qoriorriq * ruj av ama tortea tern i olika länder i " TorjLcr handbok \ < " >r . iin . i t . öror " ( I' ) 51 ) horä ttado f'in f örh . 11 landona i Tyskland , visado han on uttalad skepsis tili massdeklamationon . Den äger sitt intresse , men har sin begränsning dels i de konstnärliga svârigheterna , dels i de fá möjligheterna till variation , menade Bergman . Han nämnde ingenting om de försök som gjorts i Sverige sedan mer än ett ár tillbaka . 
I Frihet nr 13 1931 kommenterade Signaturen " Vinkelgren " Bergmans skepsis : " För âtskilliga amatörklubbar , sär & kilt inom den socialdemo - kratiska ungdomsrörelsen , vilka med liv och lust gripit sig an med att âstadkomma nâgot pâ talkörens omrâde , kandet möjligen verka som en kalldusch , att A . B „ F . : s nya handbok ägnar denna form av scenkonst en sâ skeptisk och jämförelsevis ringa uppmärksamhet " . 
Trots de olika uppfattningarna om talkören accepterades den snart och gjordes tili nâgot av arbetarrörelsens egen konstart . Bade Schischkin i Fönstret och Bergman i " Talkören " talar uttryckligen om talkören som en konstform som utvecklats och används inom arbetarklassen . Schischkin skriver : " Att densamma just i dessa dagar blivit sä modern , beror pâ att den motsvarar det nuvarande socialpolitiska elementet i varje land , dar arbetarmassorna själva uppträda pâ den historiska scenen - massan talar till massan " . Bergman skriver : " Talkören har klart lagt i dagen att den är en konstnärlig form som har nâgonting att säga vâr tids publik och som motsvarar ett behov inom det samhällsskikt som framför 
allt tagit den i sin tjänst , arbetarklassen " . ^6 
Medan Bergman är inriktad pâ det efcfeetiska framhäver Schischkin konstformens agitatoriska prägel : " Vid massdeklamation försiggär en antändningsprocess inom de uppträdandes led , varvid stämningen över - föres frân varma naturer tili kalla . Den lyssnande mängden undgâr inte att gripas av samma eld " . Det är intressant hur Schischkins fysikaliska terminologi sä nära ansluter sig tili teorierna bakom det ryska attrak - tionsmontaget , framför allt det mekanisstiska klasspsykologiska tet . Massan talar till massan och antänder dess klassmedvetande . 
Den internationella prägein betonades av säväl Bergman som Schischkin . Bergman bidrog med nâgra länder med talkörsrörelse utöver de som Schisch - * kin nämnde ( österrike , Frankrike , England ) , nämligen Holland , Norge och Danmark . Samtidigt anmärkte bägge att talkören i Sverige ( bör ) utvecklas med en nationeil särprägel . 
Schischkin menade att i " nâgra länder utnyttjas massdeklamationen över - huvudtaget alltför mycket i politisk - framför allt fraktionspolitisk - tjänst , medan däremot den unga svenska massdeklamationen söker hâlla