- 146 -
" kantat " och Karl Erik Forsslunds dikter " Byggmästaren " , " Vägbygqaren " och " Arbete " ur samlingen " Arbete " .
I " Talkören " ingâr ett urval av den moderna svenska lyrik som Bergman finner särskilt passande . Författarna är Artur Lundkvist , Arnold Ljung - dal , Albin Lind , Harry Martinson och Pär Lagerkvist . Dikternas innebörd är socialt präglad , men det är egentligen bara i Ljungdals och Lundkvists bidrag som budskapet är politiskt och socialistiskt formulerat .
Ingen av författarna kan knytas tili ett bestämt politiskt parti vid denna tid . Tvärtom sökte de sin identitet som författare i den litte - rära Institutionen . Häri skiljer de sig fundamentalt frán författarna tili det material kommunisterna använde i sin sceniska verksamhet .
Dessas funktion bestämdes ju väsentligen av partisammanhanget .
Utöver de svenska dikterna ingâr den danske författaren Lynge Lynge - sens rörelsekör " Stài " , ett stiliserat och dramatiserat antimilita - ristiskt spei med stark socialistisk tendens . När " arbetarkören " rat " nationalistkören " och de övriga av krigets representanter utropar den :
" Ny dag , ny tid skapar arbetarhären .
Ny stat , ny jord bygger arbetarhären .
För den röda fanan ut över jorden . Internationalen , arbetets international , skall skapa freden , freden mellan folken . "
Att Lyngesen ásyftar den reformistiska Andra Internationalen och inte Komintern är klart . Men retoriken pâminner stärkt om sprâket i scen - stycken hos kommunisterna . I sin kommentar tili Lyngesens körspel var Bergman konsekvent i sitt framhävande av det konstnärliga och nedtonan - det av det uttalat politiskaj " Stai " medtas endast " som prov pâ den s . k . rörliga talkören " och den rekommenderas inte för uppförande .
Den repertoar som ABF : s teaterkommitté rekommenderar den gryende talkörsrörelsen är sâledes till sina motiv socialt betonad , men ganska vag i sin politiska syftning och knappast agitatorisk . Det konstnärliga momentet framhävs , medan det partipolitiska sammanhanget undertrycks .
Hittills har talkören behandlats endast utifrán den reformistiska arbetarrörelsens perspektiv . Läser man Scischkin , Bergman m . fl . far man ocksá ett intryck av att talkören som uttrycksmedel är förbehallet socialdemokraternas organisationer .
I " Teaterhandbok för amatörer " beskrev Bergman den tyska talkören som