- 4 - 
Kri lift ) I l'I l'i'tr im íift , ( lnn könnt . vnr ( Inri uri I , I k ti , Lo ft , torri ooh 'int , vft , r duri nom Warier framhöii uorri aitt ideal . Mori Wagner var inle blind for att en sâdan konst inte gâr att restaurera utan en motsvarande social omvälvning . Por att alluderà pâ hans manifests titel : revolutionen var verkligen nödvändig . 
Men motsägelsefullheten finns här . Teatern skulle manifestera kollektivets enighet och i detta program vetter en sida mot t . ex . den ryska proletkul'tteatern , en annan mot t . ex . den borgerliga teatern , " allmänhetens " teater . Pöreställningen om ett inbördes enigt kollektiv som publik och en samstämmighet mellan seen och saloñg är gemensam för dem bâda . Skillnaden är att proletkul1tteatern spelar för proletariatet , en klass , medan den borgerliga teatern spelar för " alla " , en samling individer . 
Proletkul't utgâr frân att konsten är ideologisk . Den borgerliga konstuppfattningen rymmer inte ett sâdant perspektiv . Här är konsten i stället höjd över Politiken och ideologin . Den är neutral och tillkommer alla . 
Skâdebanans syn byggde pâ den señare föreställningen . Skâdebanan ville reellt göra konsten till allas egendom i en demokratisk och distributiv anda . 
Skâdebanans organiserade publik släpptes snart in pâ Dramaten , Operan och Intima teatern . Mâlet , kulturens förmedling tili fier människor , betraktades av socialdemokraterna som knutet tili arbetarrörelsens strävanden . Skâdebanans chef under mânga âr , Predrik Ström , var en framstâende socialdemokrat . Hans artikel " Skâdebanan - en ungdomens kulturanstalt " ( Frihet nr 5 1927 ) är representativ i sitt framhävande àv Skâdebanans maxim : " Den goda teatern är ett medel i folkupplysningens tjänst , som vi ej ha râd att undvara " . 
I samband med Predrik Ström ska vi ocksâ nâgot ta upp Arbetarnas teaterkommitté som Gösta M Bergman nämnde i samma andetag som Skâdebanan . Arbetarnas teaterkommitté bildades sommaren 1931 av ( förutom Ström ) clartéisten Arnold Ljungdal , tidningen Brands chefredaktör C J Björklund m . f1 . Den kan ses som ett ifrägasättande av Skâdebanans verksamhet men inte av dess idéer , vilka den ville genomföra , bl . a . att förankra teatern i arbetarklassen . 
Arbetarnas teaterkommittés verksamhet blev emellertid inte lâng - varig . Den upphörde att existera sommaren 1932 , bland annat efter 
3 
interna motsättningar . I detta sammanhang är den intressant