- 150 - 
För att använda termerna proletär och borgerlig iffentlighet verkar kommunisternas massdeklamation , sâdan den tog sig uttryck i den lokalt förankrade klubbverksamheten och i Klubbistens râd , strava mot en proletär offentlighet , medan socialdemokraternas talkör , sâdan den tog sig uttryck i Bergmans " Talkören " och i presentationer och programförklaringar i den socialdemokratiska pressen , sträva mot den borgerliga offentligheten . 
I det här kapitlet har vi hittills behandlat " De sjungande gesällerna " , klubbgängen , kongressrevyn " Den röda paraden " samt talkören och massdeklamationen hos socialdemokrater och ter . Vi ska nu beröra hur teatern användes i klubbverksamheten hos det socialdemokratiska ungdomsförbundet . 
15 . 6 . Klubbteatern . 
I förhallande tili respektive moderparti var det kommunistiska ungdomsförbundet större än det socialdemokratiska . Ungdomsarbetet var ocksâ traditioneilt viktigare bland kommunisterna . Det är följd - enligt att klubbverksamheten var proportioneilt mer omfattande hos kommunisterna . Förhällandet framgâr tydligt vid en jämförelse mellan förbundsorganen Frihet och Stormklockan . 
Med detta i minne ska vi kort ta upp teaterverksamheten i de socialdemokratiska ungdomsklubbarna . En källa här är Sverges demokratiska Ungdomsförbunds Programblad , som verkar ha utkommit 
211 
tvá ganger om àret under den tid vi här behandlar . Programblad 
är närmast jämförlig med ungkommunisternas Klubbisten . De riktar sig 
direkt tili ungdansklubbarna och innehâller liksan Klubbisten förslag tili mötesprogram . 
Teater nämns sällan . I nr 2 Oktober 1929 angriper Signaturen E Malmsjö lustspelsrepertoaren i en artikel rubricerad " Amatörteatern - en försummad kulturfaktor " . Alternativet tili bade den vanliga reper - toaren och typen av skádespeleri ser Malmsjö i Skâdebanans verksam - het . Han hänvisar till Fredrik Stroms programskrift " Vad är och vad vili Skádebanan " och till Nordensvans " Svensk teater och svenska skâdespelare frán Gustaf den III till vara dagar " . Programblad uppmanar i samma nummer ungdomsklubbarna att beställa Skâdebanans vägledning " Amatörteatern " , vilken künde fas utan kostnad . 
Synen pâ amatörteatern ansluter sig tili den vi säg hos socialdemokra - tins representanter i uppsatsens första avsnitt . Enligt denna syn ska amatörteatern lata sig vägledas och inspireras av Skâdebanans verksamhet och av den " goda teatern " som där ges prov pâ . 
Det är följdenligt att Programblad i nr 1 1931 backade upp ABF : s teaterkommitté . Det skedde emellertid i notisform och var den