- I r»f , - 
Motiven i pjäserna drar át idédrarnatik och inoralf rigor . Hagar Olssons fredspjäs , Tolstoys nykterhetspjäs och Poulsens tidsdrama rör sig pá ett helt annat plan än den repertoar som den kommu - nistiska klubbteatern höll sig med . Poulsens pjäs presenteras som repertoarens mest krävande stycke . Det vili " skildra nutids - människans sätt att se pâ tillvaron i motsats till äldre tioners " . Dess förspel och tre akter , dess fyra dekorationer , dess âtta skâdespelare och dessutom statister fordrar " en kunnig regissör , pá vilken det största ansvaret vilar " , liksom " goda scenutrymmen och sceniska resurser " . Det är ämnat för arbetar - teatrar " som rtdan nu ha en längre verksamhet bakom sig och som stalla sig intresserade just tili de aktuella problemen " . 
Det uppfostrande syftet med repertoaren framgâr av dess samman - sättning . Kanske tänktes amatörgrupperna starta med Ove Ekelunds " Varen " eller med Mobergs " Marknadsafton " för att sä arbeta sig upp tili Poulsens " Tidens frälsare " . 
En uppfattning av hur ABF - teatern togs emot av amatörgrupperna i Sverige far man i den utvärdering av teaterkommitténs verksamhet som Gösta M Bergman gav med artikeln " Svensk arbetarteater i var - dande " i Frihet nr 19 1932 . Det allmänna läget ville han karak - tärisera som " ett skede av effektivast möjliga uppbyggnadsarbete " . Den ekonomiska krisen hade páverkat den svenska arbetarteatern " snarast i positiv riktning " och även om manga amatörcirklar 
rapporterat " en negativ inverkan pá verksamheten ( ) dá nágon 
eller nâgra av de basta krafterna plcrtsligt blir förflyttade tili annan ort för att dar ta arbete " , hade arbetarteatern gâtt framát bade kvantitativt och kvalitativt . 
Antalet teatercirklar i ABF hade stigit frán 72 till 141 under den gángna säsongen och ABF : s teaterkommittê stod nu i kontakt med ca 500 " teaterklubbar , teatercirklar och scensällskap " . Av dessa var 135 direkt anslutna tili teaterkommittén . 
" Roten och upphovet tili amatörteaterns fadda och intetsägande fysionomi är utan tvivel först och främst de dâliga pjäserna " , skrev Bergman i " Teaterhandbok för amatörer " . ^1 Det var alltsâ naturligt att han sköt in sig pâ repertoarsituationen när det gällde den kvalitativa expansionen . 
ABF : s teaterkommittés repertoar hade under 1932 utökats frán elva till sexton pjäser . Medan denna repertoar 1930 - 31 hade statt för ca 50 uppföranderätter hade den under den gángna säsongen svarat för över det tredubbla , 187 . Tre av pjäserna svarade för tvá av