- 5 - 
aoin ott uttryck för folkteatertanken liknom okfl - debanan ockoiL var det . 
Om Skâdebanans inspirationskälla , Die Freie Volksbühne i Berlin , handlade en artikel av Artur Krämer , Berlin , i Frihet nr 3 1926 . Rubriken löd " Teaterns renässans " och Krämer berättade i stolta ordalag om hur den kommersiella teatern nu âsidosatts i och med Freie Biihnes restaurering av traditio - nerna frân antiken . 
1 . 3 . Piscator och den andra arbetarteatern . ^ 
Vid tiden för Krämers artikel hade Die Freie Volksbühne sedan fiera âr varit kluven i tvâ delar . Vänsterflygeln pâ Volksbühne skapade 1920 Das Proletarisches Theater i Berlin . Erwin Piscator , teaterns ledare , bröt i sina iscensättningar med det sociala dramats naturalistiska ram , vilken - präglade Vólksbühnes " uppsättningar . 
Han bröt ocksâ med publikuppfattningen och gav teatern genom själva namnet en klassbestämning . 
Det Piscator gjorde mäste ses i ljuset av den proletärt baserade och socialistiskt inriktade teaterrörelse som växte fram efter revolutionen I9I8 i Tyskland . 
En historik över den tyska arbetarteatern künde börja med de tidiga arbetarteaterföreningar som bildades redan under . artonhundratalets första hälft . Men en arbetarteater knuten tili ett revolutionärt . politiskt program uppstod först i samband med den proletära ungdomsrörelsen . Den uppkom I904 inom socialdemokra - tin och blev början tili det kommunistiska partiet , bildat av spartakisterna 19I8 . 
Det var vänsteroppositionen inom socialdemokratin som tog hand om dessa sw4 proletära teatergrupper . Huvudströmningen i det socialdemokratiska partiet valde i stället att satsa pâ Volks - bühneröreisen . Analogt med bildningssynen menade man att arbetarna skulle skolas för att kunna ta emot den goda teatern . Bland de egna strävandena säg man dilettantismen hota . 
Hos kommunisterna kom den proletära amatörteatern i stället att organiseras och verka i partiets och ungdomsförbundets fest - och mötessammanhang . Därmed lämnade dessa teatergrupper den gängse teaterhistorien : de ansâgs verka inom politiken och alltsâ utanför konsten .