Deklamationerna och talkörerna , traditionella element redan i de tidigaste teatergrupperna , kompletterades snart med element frân den borgerliga revytraditionen . S«tiriska tablâer och politiska kupletter
tog plats invid massdeklamationerna .
Samtidigt fotades denna teaterrörelse teoretiskt och ideologiskt i och med att proletkul'ttankarna nâdde Tyskland . Proletkul't utgick frân föreställningen om en särskild proletär kultur , i gründen skild frân den borgerliga kulturen och baserad pâ arbetarklassens spontana kreativa behov .
Medan proletkul'ttearetikerna Aleksandr Bogdanov och Anatolij Luna -
V
carskij översattes tili tyska , bildade professionella revolutionära konstnärer mängder av proletära teatergrupper i Tyskland .
Piscators " Proletarisches theater " i Berlin kan ses som ett uttryck for denna vâg . Men medan Piscator fick en plats i teaterhistorien , hamnade den stora mängden av proletära scener och teatergrupper utanför den vanliga betydelsen av begreppet " teater " .
Avsikten med denna utflykt till Tyskland är förstäs att kasta ljus över Situationen i Sverige . Samma förhällanden tycks nämligen galla här . Samtidigt som socialdemokratiska Prihet rapporterade om " Die Freie Volksbühne " , publicerade ungkommunisternas Stormklockan ( 1922 ) i följetongsforra det första programmet pâ Piscators seen , Alfon Piquets klasskampsdrama " Fanorna " frân 1886 . Pörfattaren hade skänkt sitt stycke tili de krafter som verkade för insamlingen tili de svält» - drabbade i Sovjetunionen och Stormklockan manade " vâra kamrater " att spela det vid " tillställningar för den ryska insamlingen " . ^
Här ser vi nâgot som liknar de tyska proletära teatergruppernas verksamhet . Den " andra arbetarteatern " , skild frân Gösta M Bergmans arbetarteater , dyker upp pâ svensk mark . Pör att vidga sammanhanget byter vi nu perspektiv .
1«4» Proletärlitteratur . borgerlig offentlighet och litterär institution .
1921 sammanställde gymnasielektorn Richard Steffens en skolantologi ^ i vilken ingick bland annat författare med bakgrund i arbetarklassen , som till exempel Martin Koch , Ragnar Jändel och Gustav Hedenvind - son . Han kailade dem för proletärdiktare . Begreppet är kanoniserat i . litteraturhistorien . Men det är , üiotsägelsefullt . Ola Holmgren har i Ord & Bild nr 4 - 5 1976 problematiserat termen . " Det första ledet i ord— 8ammanställningen vetter ju ât proletära livssammanhang och erfarenhets - stoff , som svär mot det andra ledet : litteraturens villkoi * i det borger -
