- 7 - 
liga samhället och det offentlighetssammanhang som är dess resonans - botton . " ^ 
IJLg / lrjgfjpunkton f'i5r nil , nAdarit rononomang / ir Jclatínamhíillein roalitot» produktiomjförhällanderia delar f3amhället i klaaaer med olika relationer tili Produktionen och därmed skilda liv och erfarenheter . 
Begreppet offentlighet i citatet frân Holmgren ska förstäs annorlunda än i sammanställningar som " den offentliga sektorn " och " statens offent - liga utredningar " . 
Frankfurtteoretikern Jürgen Habermas har i sin bok " Borgerlig offentlig - 
8 
het " visat hur bourgeoisin konstituerades som klass genom den borger - 
liga offentligheten . En sida av detta är " offentlighet " som den tionär borgarklassens kampparoll : i ett samhälle som vili bygga pâ rätts - principen ska fakta och handlingar komma upp i ljuset tili allas beskâdan , offentliggöras . Här har vi de borgerliga demokratiska fri - och rättig - heterna . 
En annan sida av saken är de ideologiförmedlande och reproducerande offentliga instanser som skapades i och med det borgerliga samhällets uppkomst . Här har vi den parlamentariska apparaten och de politiska partierna , här har vi föreningslivet , utbildningssystemet , massmedia och kulturlivet . 
I begynnelsen var dessa organ knutna direkt tili borgarklassen ( fast de betraktades som " allmänhetens " ) . Men i ett samhälle med borgerlig hege - moni är den borgerliga offentligheten inte nödvändigtvis knuten tili borgarklassen i betydelsen dess individer . Den borgerliga offentligheten blir alltsâ samhällelig . 
Litteraturens plats i den borgerliga offentligheten har pâ sistone diskuterats flitigt . Man har undersökt hur den litterära offentligheten kunnat fungerà som förelöpare till en borgerlig offentlighet . Man har arbetat formgenetiskt med romanens uppkomst och utifrân offentlighets - begreppet kunnat förklara romanens karakteristiska centrering kring intimsfären . Det borgerliga samhället kännetecknas , utgâr man dâ ifrân , av en klyvning i en intimsfär , vars institution är familjen och vars omrâde är sexualitet och känsloliv , och en sfär , där den borgerliga offentlighetens institutioner gör sig gällande . Konstens funktion för den enskilda människan blir tili individuell kontemplation och dess ämne följdenligt intimsfären . Den klassiska borgerliga jag - romanen är ett vanligt exempel .