- 8 -
ANDKA AKIEN
I'll miljrti l\t tkxuirn kam murr , utrti i / nrxlu ttklrti / ■ nr in tilling / m \ tu ma ) . Knut uni l / iirilrl , h . mur u / i / ironl ^ärmlr Juan itili illrr
Ulnar : Ja , nâriling vi Ir . nkl . s . 'í fiirli . iiiii . il tirdiiiik I , . 111 iri . iri lyikn . till ummans rnäsle v . ir . i rn vidrig drum . Dar korrurirr vi barandr rn död kamrat nil graven . Kfter gär Stadens samt liga arbelarr , med sorg i sina hjartan , och sä mötcr vi dessa uslingar och blir bespotta - dc av dem , ä , det ar sä man ville gräta blod . ( Stannar vid fönstret ) .
Edit ( in med en kaffebricka ) : Spottade de verkligen pä kistan ?
Knut : Spottade . Ja , vet du , jag kan knappast fatta det ännu . De kom âkande nägra stycken pâ en latrinbil . Stannar sä bilen dar proces - sionen gär fram . F . nbart stanken frän latrinkärlen var ju en skymf . Sä stär de dar pâ bilen och offentligt skymfar den döde , hänar den man , som blivit offer för en av deras kamrater . " Tálde han bara ett slag i huvudet , den dar , sä var det väl bäst han fick kola " , skrek de och sä satte de full fart pä bilen genom begravningstäget . Det var ett under att ingen blev ihjälkörd . . .
Edit : Men hur i herrans namn kan nägot sädant fä passera i en stad dar det formligen vimlar av poliser .
Einar : Hör du Knut , kan du förklara hur vi arbetare är skapade ?
Knut ( med en axelryckning ) : Nej , sä fan jag det kan . När jag tänker pä gärdagens handelser , sä . . .
Einar : . . . tycker du vi liknade en hop själlösa fär .
Knut : Precis det .
Einar : Ja , i sanning storslaget detta laglydiga , fria svenska folk . Fy fan ! ( Deklamerar ) . " Och kommer nägon vara fjäll för när vi röja oss en vag i blod . Men kommer nägra svartfötter pâ en latrinbil och skymfar oss nar vi följer en mördad kamrat i graven , dä böjer vi oss i ödmjukhet inför vära fiender och tar emot nädestöten . Nej , nu är det min själ pä tid att sluta opp och tala om oss som fria man , vi är bara slavar annu .
Knut . - Ja , skulle detta ha ägt rum i Vilda Västern , sä hade det blivit lynchning för strejkbrytarna .
Edit : Ja , alladeles säkert . Men kära ni , drick kaffet nu innan det kall - nar .
( Knut och Einer sätter sig tili bords . Edit gàr ut i köket ) .
Einar : Ja , och vet du varför ? Folket , därborta är icke sä kultiverade som vi är — kan tänka . Vi är snart sä kultiverade att vi ber om ur - säkt om vära arbetsgivare eller en strejkbrytare slär oss pä kaftén .
Knut : ] i , jag begriper inte vilken anda , som kommit in i vära arbetar - rörelse . Det stora arbetarpartiets ledare manar oss tili lugn , lugn och äter lugn .
Einar : Ja , det ärjust typiskt för dessa arbetarledare . Samhällsintresset framfor allt . Det ar parollen för dagen . För dessa herrar är det so - cialistiska samhallet redan ett faktum . Och de värnar om'et ocksä .
Knut : Hur myeke' ar klockan ? ( Stiger opp och gär fram tili fönstret ) .
Einar : Bara halv tolv ännu . Uppställningen sker icke förrän klockan ett . Är det myeke folk pä stan ?
Knut : Pä Storgatan myllrar det av folk redan , ja , dä har vi god tid nu dä . ( Slár sej ner vid bordet igen ) . Det var sä sant det . Du hade ju skaffat dej en ny bok . . .
Einar : . . ja visst ja . " Den materialistiska historieuppfattningen " . Se här har jag den . Som du minns sä kom vi i debatt om den där cirku - lärledaren , som stod att läsa i arbetartidningen " Den nya staten " härom da'n .
Knut : Jasa , den om " KJass - eller samhällsintresse ? "
Einar . - Just den , ja . I den Iedaren sa's det ifrän att nu var det pä tiden att gä ifrän " vär tränga klassintressesynpunkt , som nägot föräldrat "
Knut : Ja , i den artikeln slogs fast att vi arbetare har blivit delaktiga i ansvaret för samhällcts skötsel . . .
Einar : Alldeles riktigt . Men nu ska vi se om det verkligen förhäller sej sä . I den här boken fär du svar pä den frägan . Och du ska nödgas medge , att det svaret är riktigt ocksä . Lät oss alltsä undersöka hällcts sociala och politiska byggnad . ( sid 255 ) " Det tydligaste ut - trycket för samhällcts socialt - politiska byggnad är statsmakten . Vad är statsmakt ? För att kunna besvara den frägan mäste vi fräga oss : hur är over huvud taget ett klasssamhälles existens möjlig ? Det är klart , att , om samhället bestär av olika klasser , sä mäste dessa klas - ser ha olika intressen . De ena äger allt , de andra nästan ingenting . .