- 13 - 
/ Intuì : Men herre >¡ud , WK polisci ! dr . ii lil . iiikl ! Aj , . i milde 
himmcl . Aj , äj . . . ! Ser «lu , Edit ridandc poliscn . Si - nu hugger di' in pä massan . . . . ! A herre gud ! Var ar Knut Irò ? 
( ¡ . arm och rop höres , och ett skott smaller . IJte i köhel h or es bull - rande rosier . Einar kommer in stödjanile Knut , som blöder ur ett sär i pannun ) . 
Einar ( satter ner Knut pâ soffan och gar fram tili Anna ) : Var inte rädd , 
Anna . Det iir inte farligt . Bara ett litet sâr av en värja . 
Anna ( skyndar fram tili soffan . Lägger armen om Knut ) : Stackars , stackars Knut . Du skulle aldrig gátt med i dag . ( Gräter och str - yker 
honom över kinden ) . 
Knut : Grát inte , Anna . Det är inte alls farligt . En liten , liten skrâma . Jo , vet du , det var verkligen nödvändigt att jag gick med i dag . Den här lilla skrâman skall alltid pàminna mej om , att det existerar klass - kamp , även om det är partivänner som innehar regeringstömmarna i borgarsamhallet . 
Einar : " Staten är de maktägandes organisation , som med sina myndig - 
heter ser till att hälla ihop det heia , hindrar det att gâ ¡sär " . 
Knut ( stracker banden tili Einar ) : Tack , nu vet jag det . Endast hârd och oförsonlig kamp kan fora arbetarna fram tili seger . 
( Därutanför har arbetarna ordnat demonstrationstâget pâ nytt och àter skallar Internationalens toner mot stenhusens väggar ) : 
Upp tili kamp emot kvalcn ! 
Sista striden det är . 
Ty internationalen . 
At alla lycka bar ! 
RIDA