- 9 - 
begxeppet borgerlig offentlighet . Boken översatteu till norska 1974 och gavs ut i Nordiska Sommaruniversitetets skriftserie under titeln Offentlighet og erfaring ( GMT 1974 ) « Den har haft en vidsträckt betydelse for diskussionerna bland marxistiskt inriktade litteratur - vetare i Skandinavien . 
Ocksâ begreppet proletär offentlighet är problematiskt . Till stor del är Negts och Kluges bok en kritik av de traditionella ur Komintern stammande kommunistiska partierna . Negt och Kluge menar att dessa inte lyckats föra den politiska och sociala kampen sâ att en proletär lighet kunnat skapas . Den proletära offentligheten kännetecknas alltsâ framför allt av att den inte realiserats . 
Med proletär offentlighet avses därför inte den rätt inskränkta motoffentlighet vi sâg exempel pâ . Sâ här vili den danske marxisten och litteraturforskaren Ralf Pittelkow närma sig begreppets inne - börd : 
" Proletär offentlighet omfattar i sin füllt utvecklade form alla sidor av den proletära tillvaron . Den är klassens kollektiva utveckling av erfarenhet i kampen mot kapitalets objektiva tvâng — i den gemensamma praktiska bearbetningen av de omständigheter som i vardagstillvaron förhindrar utvecklandet av klassmedvetande , som pâ förhand organiserar erfarenheterna , som placerar skiljelinjer och motsättningar inom arbetarklassen . Mellan män och kvinnor , mellan utbildade och outbildade , mellan arbetare pâ olika arbets - platser " . 
Men en sâdan proletär offentlighet har , menar Negt och Kluge , inte skapats . De ansatser som gjorts har i stället " härmat " den borgerliga offentlighetens mekanismer . Arbetarklassen har sâledes byggt upp organisationer av typ partier , fackförbund , bildningsrörelser etc . , som var för sig har organiserai delintressen och alltsâ aldrig kunnat omfatta nâgot totalt perspektiv . Negts och Kluges term för den här typen av organisationer är " idealföreningar " eller " nödvärnsorganisa - tioner " vars uppgift blir att försöka stâ emot och bekämpa borgarklassens motsvarande organisationer . Pöljden av dessa ansatsers begränsning har blivit ett karakteristiskt lägertänkande , enligt vilket arbetarklassen och borgarklassen ses som tvâ fientliga läger som försöker belägra varandra . Under tjugo - och trettiotalen var lägertänkandet framför allt i Tyskland knutet till föreställningen om Sovjet - Unionen som det internationella proletariatets fosterland . Eftersom lägertänkandet medför en oförmäga att se det kapitalistiska samhällets motsättningar avsätta sig ocksâ i de egna organisationerna menar Negt och Kluge att