- 16 -
aägverkssamhällena längs norrlandekuaten bestod ju praktiakt taget enbart av arbetare och pâ tjugo - och trettiotalen föll näatan alla röster i valen pâ . SAP ocK SKP . Det sociala livet präg -
lades ofta helt av partier ) och ungdomsförbundens aktiviteter .
Att de kommunistiska organisationernas del i dessa aktiviteter kunde vara sâ stor i förhällande till deras storlek kan förklaras utifrân det s . k . lägertänkande som framför allt präglade Tysklands kommunistiska parti under Veimarrepubliken men som ocksâ karaktäri - serade kommunisterna i Sverige under âren kring 1930 .
1 . 8 . Lägertänkandet .
Termen är Negts och Kluges och vi har tidigare ( s . 9 - 10 ) berört den i
samband med diskussionen av " proletär offentlighet " . Med lägertänkande
menar man alltsâ föreställningen om ett samhälle i samhället , bestâende
av proletariafcets revolutionära organisationer och dessas verksamhet .
Idag , anser Negt och Kluge , är lägertänkandet representerat främst av
18
öststatssocialismens självförstäelse .
Lägertänkandet pâ tjugo - och trettiotalei hade en grund i det orga - nisatoriska och ideologiska beroendet av Sovjetunionen , förmedlat framför allt av Komintern . Den ekonomiska och politiska analys som var Kominterns mellan 1928 och 1935 ( dvs . mellan Kominterns sjätte och sjunde kongress ) underblâste lägertänkandet genom hävdandet av ett förestäende imperialistiskt angreppskrig mot Sovjetunionen , kopplat tili en väpnad repression mot arbetarklassen i den kapita - listiska världen . Detta krig skulle karaktäriseras av tvâ antago - nistiska och redan formerade läger . Det ena lägret bestod av Sovjet - unionen , de kommunistiska organisationerna och den revolutionära arbetarklassen . Det andra lägret bestod av bourgeoisin och social - demokratin , vilken klassades som " socialiascistisk " . I Kominterns analys ansâgs det kommunistiska partiet som arbetarklassens ledare i den politiska och ekonomiska kampen . Lägertänkandet och de stora uppgifter som lades pâ SKP och dess ungdomsförbund kan förklara de mânga " motfesterna " av typ Rod Julotta , de " proletära lekarna " i Den Unge Kamraten , annonserna i den kommunistiska pressen om " proletär radio " ( utsändningar pâ europeiska sprâk frân Moskva ) ,
