- 24 - 
" " m 30 
pa samma gang hennes klass eller skikt . Scenens värld blir 
alltsâ exemplifierande , ett demonstration3objekt för en omedelbar verklighet . 
Men det yar inte sâdana lösningsförsök som präglade den svenska teatersituationen pâ tjugo - och trettiotalet . Snarare utmärktes den borgerliga teatralà inàtitutionen av försök att hâlla fast vid det gamia dramat . Projekt som Per Lindbergs upp - sättning av Tollers " Hoppla , vi lever " pâ Dramaten 1928 var slâende undantag . Det sociala stoffet fick sâledes förenas med den gamia formen i naturalismens sociala drama . Henrik Ibsen var stilbildare . 
I själva verket hänger ju dramat i Szondis mening intimt samman med den borgerliga offentlighetens användning av konstens den skulle spegla intimsfären med dess familjefrâgor , känslor och sexualitet och eftersom intimsfärens " institution självklart var hemmet , blev teaterscenen ofta ett vardagsrum . 
När Gösta M Bergman ville att arbetarteatern skulle spela folk - teaterns repertoar var det alltsâ den borgerliga offentlighetens teaterform han valde . 
Kommunisternas agitationsteater var en del av de proletära offent - lighetsformerna . Den stod sâledes i fundamental motsättning tili den borgerliga teatrala Institutionen . 
Det politiska och samhälleliga intresset var avgörande för kom - munisternas sceniska verksamhet och pjäsernas innehâll stod därför i ett spänningsfyllt förhällande tili dramats form . 
Ett försök att lösa motsättningen utgör de ofta förekommande politiska revyerna ( se s . 50ff ) . Men vanligtvis anknöt agitations - styckena genom sin inriktning pâ den politiska tematiken och dialo - gens avskiljande frân den egentliga handlingen snarast tili kon - versationsstyckets form . Här finns ocksâ en tradition inom arbetar - rörelsens teaterverksamhet som gär tillbaka tili sekelskiftets breda flora av nykterhetspjäser . Kanske utgör denna tradition arbetar - offentlighetens teater , sâdan den har tett sig . 
Anknytningen tili konversationsstyckets form är förstäs inte omedel - bar . Det diskuterande och upplysande momentet förenas i agitations - pjäsen och nykterhetstablân ofta med en kulminerande och avgörande vändning ; t . ex . att socialdemokraten blir kommunist respektive att suputen gär med i logen .