- 30 - 
3 . ARBETARTEATERN OCH KOMMUNISTERNA . 
3 . 1 . Klubbverksamheten . 
Vili man förstä klubbteatern inom de kommunistiska ungdomsklubbarna bör man använda " agitation " och " propaganda " som nyckelord . Det är i agitpropverksamheten som klubbteatern kommer till uttryck i parti - press , kongressdokument och organisatoriskt i klubbarnas arbete . Ett kongressdokument benämnt " Förbundets agitation och propaganda " Klubbisten nr 5 1928 kan hjälpa oss . 
Agitpropverksamheten framstâr här som mycket vittomfattande , med en ^yttre och en inre innebörd . Politiska kurser , diskussioner , studie - cirklar , veckorevyer ( genomgâng av veckans händelser ) , förbundssko - lor ( kurser pâ krets - och distriktsnivâ ) och studiekonferenser är alla exempel pâ metoder att höja den politiska skolningen i de egna orga - 'nisationerna . När det kommer tili agitpropverksamhetens yttre börd framhävs ungdomsförbundets organ Stormklockan som " vár bäste agitator , det spräkrör varmed vi ska nâ ut till de breda massorna av arbetande ungdom " . Samma utâtriktade funktion ska " celltidningarna " ha , dvs . de egenhändigt producerade tidningar som driftscellerna spred . 
Agitpropverksamheten är alltsâ lângtifrân synonym med ungdomsklubbar - nas sceniska verksamhet . Vi ska undersöka närmare var den kommer in . 
Kongressdokumentet upptar en punkt som redogör för olika sätt att " närmare knyta förbundsmedlemmarna till deras lokala organisationer 
anmt ) 
samt värva och kvarhálla nya medlemmar i dem " . Här ingâr bland / " ora - 
nandet av de nämnda veckorevyerna men även av s . k . politiska dialo - 
* ger . Termen förekommer inte , sávitt jag sett , i ungdomsklubbarnas 
mötesreferat i Stormklockan . Men säkert var den en vanlig scenisk 
form . Bakgrunden var sannolikt de dramatiserade nykterhetsdialoger 
^som spelades eller reciterades med fördelade roller av amatörer i 
sekelskiftets nykterhetsloger . Men i den politiska dialogen byttes 
38 
Bacchus och nykterhetsvännen ut mot den fete kapitalisten och den 
revolutionäre arbetaren . Ett sâdant mönster finns i Sven Jacob bergs " Den stora fajten " ( Stormklockan nr 42 1927 ) , där filaren Elof Eklund duellerar med direktören Filip Byrot . " Fajten " är en regelrätt boxningsmatch med ringdomare , poängdomare och sekonder . 
Eklund vinner pâ knockout sedan han överöst Byrot med förkrossande argument samt ett brandtal för friheten . 
V^ ska señare fEa * upp~förbindelserna mellan kommunisternas agitations - teater kring 1930 och sekelskiftets nykterhetspjäser och socialis - tiska strejkpjäser . 
Den nämnda punkten i kongressdokumentet upptar ocksâ " Ordnande av