- bb . 
Men de politiska revyerna tycks sällan ha blivit tradition . Ett 
slâende undantag är Baskerirevyn i Bätskärsnäs nära Kalix i Norr - botten . Baskerirevyn , uppkallad efter det finska naranet pS näs , fanns varje nyár mellan 1929 och 1961 . Den första revyn kailade man för " en pyttipanna med en bolsjevikisk gest , som Rolf gör grön av huvudbry " . Den sista revyn gjordes 1961 , samma ár som tv : n gjorde sitt genombrott i Bätskärsnäs . En del av materialet finns kvar i 
manuskript , liksom en affischsamling . En dokumentation och analys av 
_ 1 - 00 
detta material vore onskvarda . 
Med det slutar vi vâr undersökning av de politiska revyerna . Vi ska ocksâ ta upp de manga kupletter som Gustav Johansson skrev under sin pseudonym Hjorvard . Att döma av rapporterna i Stormklockan och av ögonblicksteaterns intervjuer med tidigare medlemmar av Blá Blusen i Norrbotten , var Hjorvards kupletter själva ryggraden i blâblus - verksamheten och även tidigare i tjugotalets klubbteater . Ofta inqick kupletterna i de revyer vi nämnt och gavs i sa fall ut i särskilda häften , t . ex . " Kupletterna ur Pansarkryssaren Per Albin " ( Gustav Johansson och Ture Nerman , Stockholm 1927 ) , " Kupletterna ur Hoppla , va' dorn lever " ( Gustav Johansson och Ture Nerman , Stockholm 1928 ) , " Mutkolvarnas parad . Kupletter och visor ur 1932 ârs politiska revy " ( Gustav Johansson och Knut Olsson , Stockholm 1932 ) , terna tili revyn Bakom Peralbinkulisserna " ( Gustav Johansson och Ake Pettersson , Stockholm 1935 ) samt " Kupletter och sângtexter . Kommunisternas Jubileums—Revy ârgang 1937 " ( Gustav Johansson och Ake Pettersson , Stockholm 1937 ) . 
Ibland künde ocksâ Hjorvards kupletter publiceras en och en i det kommunistiska partiets tidningar , framför allt i Stormklockan . Annars künde de ges ut i särskilda häften , dvs . utan anknytning tili nâgon speciell revy , som t . ex . " Rimsaltat . Dagsländor och smädevisor " 
frân 1926 , " H^jorvards nya kupletter " frân 1929 med en ny version 1930 , eller " Arbetar - Teaterns kupletter " som gavs ut 1935 med Äke Pettersson som medförfattare . Dessutom tillkommer de häften som gavs ut speciellt fÖr blâblusverksamheten , som de bada " Ur Svenska Blâ Blusens visor och kupletter " , Stockholm 1928 respektive Göteborg 1930 , med Ture Nerman respektive pseudonymerna Ragnar och Ave ( okända ) som medförfattare . otaliga kupletter som bär Hjorvards siofïatur och som spelade en 
o * . 
a viktig roll i ungdomsklubbarnas sceniska verksamhet tarvar en särskild undersökning . Vi kan här bara hoppas att nâgon griper sig an ocksâ den samt âter understryka deras stora betydelse för inte minst Blusen i Sverige . 
När vi nu skildrat själva gründen för den blablusrörelse som skulle vaxa fram i Sverige skk - viiundetsöka hur Blá ; Blusen uppstod i Sovjet - unionen .