- li - 
6 . REVOLUTIONENS TEATER I SVENSK TOLKNING . 
I det fôregâende kapitlet ville vi visa att den nya arbetarteatern i Sovjetunionen , med Blâ Blusen och massdeklamationstrupper etc . , överfördes tili de europeiska länderna och organiserades där som del av den revolutionära arbetarrörelsen och i anslutning tili en tik färgad av vad vi kallat lägertänkandet . I det här kapitlet ska vi se hur sâdana tankegângar slog igenom i Sverige och hur uppfattningarna om den ryska Bla Blusen skilde sig hos den reformistiska respektive revolutionära arbetarrörelsen . 
6 . 1 . Kommunisterna . 
" Blâ Blusen , arbetarnas egen teater " , löd rubriken pâ A Rabinovitschs presentation av Blâ Blusen i Stormklockan nr 3 1927 . Liksom Sovjet - unionen ságs som världsproletariatets fosterland av kommunisterna , sâgs den nya s . k . proletära kulturen som växte fram i Sovjetunionen inte som en nationeil kulturyttring utan som uttryck för en specifik revolutionär arbetarkultur . Sä jämfördes de ryska storfilmerna , t . ex . Pansarkryssaren Potemkin , Kejsaren befaller och S : t Petersburgs sista dagar , med de amerikanska jazzfilmerna och de svenska pilsnerfilmerna i termer av proletär kultur kontra borgerlig dekadens . 
Pâ samma sätt künde man jämföra den ryska teatern efter revolutionen med den svenska teatern . Sá räknade Ture Nerman i en Moskvarapport frân 1920 helt enkelt upp repertoaren pâ Moskvascenerna den 1 aprii 1920 och kontrasterade den med Stockholmsteatrarnas repertoar samma dag . Givet - vis är kontrasten slâende med idei förnämliga program pâ Moskvateatrarn , och idei lustspei och revyer i Stockholm . Ture Nerman anmärker : " I rättvisans namn mäste här erkännas , att teaterkulturen alltid stod högt i Moskva , även under tsarismen . Men den stod högre i Stockholm förr än nu . Och nu är den ryska teatern folkets egendom . Det är det stora " . 147 
Den ryska kulturen som förebild för en proletär världskultur - det är i det sammanhanget man fâr tolka de ständiga artiklar , reserapporter och fotografier om tidningsteatern , Blâ Blusen etc . i det kommunistiska ungdomsförbundets tidning Stormklockan . 
Signaturen K B - m künde i en reserapport frân September 1927 ^8 berätta om den internationella ungd omsdagen i Moskva . " Fabrikernas dramatiska cirklar hade dagen tili ära tagit lastbilar tili scener . Det visades tablâer med Fuller själv i elektriska stolen o . s . v . " I sam - 
nummer av Stormklockan rapporterade en annan Sovjetresenär , Gustav Johansson , som skulle bli den främste pâdrivaren av en svensk blâ -