- 81 - 
den sovjetryaka , reyolutionära kulturen som specifikt proletär i minne ( se s , 16ff ) blir Blâ Blusen här inte bara de ryska arbetarnas teater utan ocksâ de svenska arbetarnas teater , i själva verket det internationella proletariatets egen scenkonst . Och utrikesministorn och hans ämbetsmän , tillhörande ett borgerligt läger , kan sâledes inte " se med samma ögon pâ Blâ Blusen " som proletariatet kan . 
De ovan citerade rubrikerna talar om att visumvägran ska bli start - skott till en svensk Blâ Blusen . I artikeln den 1 november i FDP utlovas en sádan redan till den 14 november , dvs . tili festen i Auditorium , da den ryska Blâ Blusen skulle ha uppträtt . 
Moskvatruppens besök skulle fâ igâng en svensk blâblusverksamhet . När nu detta förhindrats fâr den svenska Versionen tjäna samma syfte : " Meningen är naturligtvis att den första svenska Blä - Blustruppen skall bli ett föredöme och att sedan Blâ - Blusavdelningar skall växa fram överallt i landets arbetarcentra . 
Författarna - Gustav Johansson och Ture Nerman - och skâdespelarna hämtades frân de tidigare Stockholmsrevyerna Pansarkryssaren Per Albin och Hoppla , va' dorn lever . 
Folkets Dagblad Politiken ägnade mycket utrymme och uppmärksamhet ât förberedelserna inför föreställningen . Nästan varje dag finns grafier och upplysningar i anknytning tili Blâ Blusen . En vecka före premiaren , den 7 november , skrev FDP : " Blâ Blusens program efter dess ryska förebild skulle ju vara : sâng , musik , dans , sketcher , folk - livsbilder , satirer , humoresker , gymnastik o massdeklamation m . m . Knappast nâgot av detta kommer att saknas i den Blâ Blus Ture Nerman och Gustav Johansson snickrar ihop . 
7 . 3 . Den svenska och den ryska Bla Blusen . 
Blâ Blusen , arbetarnas egen teater i Sovjetunionen , stod alltsâ som en absolut förebild för den första svenska blâblustruppen . Mest slâende är kanske det gymnastiska inslaget , som Arbetarnas Idrotts - f ör kraftgymnaster stod för . När Folkets Dagblad Politiken kom - 
menterade dessa den 3 . 11 1928 pâminde man om " massor av uppvisningar Pâ olika arbetar - och idrottsfester " . Vad som skilt AIF : arna frân cirkusartisterna har endast varit deras flärdlösa uppträdande , fritt frân alla publikfriande choser . Just därför passar denna trupp av propagandister för arbetarnas egen idrottsrörelse sä innerligt väl med den Blâ Blusens övriga ensemble , med dess innehâll bâde till form och ande . " 
Vad det här handlar om är ju en stark âterklang frân den ryska konst - ruktivistiska produktionsteaterns och Mejerxol'ds biomekanik : uppvis - ning och cirkus i stället för föreställning och teater .